Search across all blogs: 
Shapeup Frida
jofro

Ett sista livstecken från sjuksoffan

IMG_3992.JPG
Konversationer

Ligger i soffan. Nyser, snorar, snuvar.

Jag: Mina ögon håller på att rinna ur sina hålor.
Anton: Okej.
Jag: De smälter och rinner ut i soffan. Den här vätskan du ser, det är alltså mina ögon som rinner ut i soffan.
Anton: Okej.
Jag: Jag håller på att dö.
Anton: Mm.
Jag: Minns mig som en fin och glad person.
Anton: Mm.
Jag: Fast inte som nu. Kom ihåg mig med smink. En fin, frisk och glad person MED smink.
Anton: Okej.
Jag: Tack.

P.S Bilden är från imorse. Så jävla SCHLETEN. Slängde på mig lite läppstift ändå. Piggar alltid upp.

P.S 2 Nä jag ljuger som en häst travar. Bilden är från när jag var på turné i Tyskland och sov i en kista (sann historia). Försökte lägga upp en bild på mig från idag men internet hävdade att man eventuellt kunde få ebola av att titta på den. Så jag fick ta en annan bild.

Sådär ja!

Personligt

Snorigt idag. Glädjer mig i alla fall åt att lillen hade en bra natt och att hostan är så mycket bättre (!!!) och den här göttiga nyheten (OBS vet att länken inte syns, tror det är tillfälligt, men klicka på ordet så kommer du rätt!). Ett steg i rätt riktning! Att föda barn ska enbart generera skador i egentiden, inte i underlivet. Hehe. Så trots att jag är sjuk och kör badkarsblogg säger jag ändå: BRA TISDAG!

IMG_6910.JPG
Snodde denna från ma internetpal minemale.

På väg hem

Bebis

IMG_6894.JPG

Nu är vi äntligen på väg hem, efter lite drygt tre timmar på barnakuten i Huddinge. Vi fick ett eget rum att vänta i, istället för vanliga väntrummet, eftersom han är så liten. Det kändes himla skönt även om jag satt som på nålar även där inne och väste till Anton ”Låt honom inte röra något!”. Kikhoste- och magsjukebakterier kan leva på leksaker och möbler läste jag imorse..
De tog temp, puls och sånt direkt när vi kom in och efter lite drygt en timme kom en läkare och lyssnade på hjärta, lungor, kollade i halsen och gjorde vanlig läkarundersökning. Allt var bra förutom att han är röd i halsen efter all hosta. Han fick inhalera slemlösande medicin via en mask och så tog de prov för kikhosta. Det var lite läskigt för de för in en tunn och lång slang genom näsan (och ner i svalget?) och E gillade det inte alls. Vi får svar om 1-3 dagar. De verkade inte tro att det är kikhosta men eftersom det är så farligt för bebbar, och anmälningspliktigt, vill de vara på den säkra sidan.

Nu ska vi hem och mysa i soffan med vår lille kämpe. Jag är ju också sjuk, även om jag typ nästan lyckats glömma bort det (näsan påminner mig dock). Men först – Mac Donalds.

Tack för alla krya-hälsningar!

Barnakuten

IMG_6890-1.JPG
Bebis

Nu åker vi till barnakuten med vår lille skrutt. Hostan blir bara värre, kommer attackvis och nu på morgonen hade han svårt att dra in luft under/efter anfallet. Så läskigt. Jag ringde BVC och 1177 och de tyckte att vi skulle åka till akuten, så nu är vi på väg. Mellan hostattackerna mår han hur bra som helst, inte ens snuvig. Min skräck är att det är kikhosta.. Han är ju vaccinerad men skyddet är inte fullgott förrän de fått tredje dosen vid ett års ålder. 1177 pratade om förkylningsastma men jag är uppvuxen med en bror med astma och det låter inte som astmaandning tycker jag. Vi får se vad läkaren säger. Håll tummarna för att det går snabbt och att vi inte behöver sitta i ett väntrum fullt av smitta..

Mitt liv med försvunnet immunförsvar??

Personligt

Alltså nu är jag sjuk igen?! Jag blev ju nyss frisk! Eddan har ju varit dålig i några dagar och om det är såhär han mått så fattar jag verkligen varför han skrikit så mycket. Fy fan. Snorig, ont i halsen och den märkligaste känslan i kroppen. Det gör ont i benen och nacken och alla körtlar ömmar men det värsta är den här konstiga overklighetskänslan. Som om ögonen och hjärnan inte riktigt hänger med när jag vrider på huvudet. Jag sa precis till Anton ”Det känns som om teven växer?”. Så jädra obehagligt! Och trots detta har jag inte feber.. Vad kan det vara? Trodde inte man skulle bli sjuk såhär ofta förrän ungen börjar på föris, men nu är vi inne på vår andra sjukomgång på två veckor här. Va fan? Känner mig lurad. Och var har mitt immunförsvar tagit vägen??

Som ni vet sen förra gången kollar jag gärna på film när jag är sjuk. Det är typ bara då jag vill kolla på film egentligen, jag är verkligen ingen filmmänniska. Jag drog iaf igång ”Mitt liv med Liberace” eftersom Anton uttryckt att han inte vill se den. Sen kom han in, såg tre minuter och sa ”Jag vill också se den här!”. Så jag fick sluta titta eftersom han ska till jobbet snart. Haha. Well well, får väl se resten ikväll kanske.

IMG_6873.JPG
Kvällsplanen?

När Anton kom hem igår kväll smög han in i sovrummet, utbrast ”Jag har druckit fem öl! Så mycket öl har jag inte druckit sen innan han föddes!” och fnissade som en japansk skolflicka. Egentligen tycker jag det är rätt jobbigt med onyktra människor när jag själv är nykter (vem gör inte det?) men han var så glad och gullig. Ja ända tills han sa ”Det känns som om jag varit på rymmen!” och min inre bitch ba ”Så vi är ett fängelse?!” men jag kvävde henne för jag vet ju faktiskt vad han menar. Plus att första gången jag är onykter igen, när det nu kan tänkas bli, så vet jag inte vad jag kommer säga. Kommer säkert vara pinsam. Eller definitivt. Jag har inte varit onykter sen way out west förra året. Så sjukt. Saknar det inte särskilt mycket dock? Vem vet, kanske bor det en nykterist i denna kropp. En halv iaf, hehe. Flera av mina vänner har kräkts första gången de festat efter babyn. Antar att det är för att man tål noll och inget nu. Skull antagligen kunna bli askalas på ett glas vin.

IMG_9046.JPG
Partygal på väg mot festival förra sommaren.

Edit: Okej jag har feber. Förklarar ju ett och annat.